We follow Torsten Brodén through his writings on Russell's Paradox. By comparing his work to that of his fellow colleagues at the time, we acquire an understanding of the context in which he wrote. Brodén is somewhat unique among contemporary mathematicans in his philosophical approach and thorough treatment of the most fundamental logical building blocks of set theory. With this mindset, he considers Russell's Paradox from a new point of view and believes himself to have successfully found a way to rid the world of it..

The aim of this essay is to analyze the relationship between the title and the music in a selec-tion of piano pieces by Torsten Petre. Based on the work list, a categorization of the piano titles has been made and the categories have been named ?emotions, moods and minds?, ?na-ture?, ?mankind?, ?dances and similar titles?, ?supernatural beings, fairy creatures and popu-lar belief?, ?foreign countries and foreign culture?, ?nationalism and tradition?, ?artifacts?, and ?miscellaneous?. Two pieces from the category ?emotions, moods and minds? Skizzer för piano, third series Op.

Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev våren 2005 utnämnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning på den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelområdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt också medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering på ?Malmstens?, dvs. Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design vid Linköpings universitet.Från 1700-talet och framåt finns det belägg för att kända snickarmästare också sysslat med renovering av gamla möbler.

Bakgrunnen for dette prosjektet henger sammen med at min orgellærer, professor Hans-Ola Ericsson, introduserte meg for ?Magnificat?, et av orgelstykkene til den svenske komponisten Torsten Nilsson (1920-1999). Musikken til Nilsson tiltalte meg, og jeg ønsket derfor å innstudere flere av hans stykker. I denne oppgaven ser jeg nærmere på et av stykkene fra samlingen ?Septem Improvisationes pro organo?, langfredagsstykket ?Crucifigatur?, skrevet i 1968.

Begreppet landskap kan betyda både utsiktslandskap, så som det används på engelska , och område, region, som är grundbetydelsen i de germanska språken. Torsten Hägerstrand introducerade i början på 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vänder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istället tar fasta på landskapets processer. Målet med denna litteraturstudie är att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet är att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företräder en landskapssyn där samspelet mellan natur och samhälle betonas, men till skillnad från förloppslandskapet så är fokus inställt på människans upplevelse.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?? Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?? Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?? I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden.

Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut.

In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice.

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

This is a study about source criticism in Swedish health magazines in 2014 which is based on Torsten Thuréns positivist philosophy of science and formulations about source criticism. The thesis was based on the hypothesis that the Swedish health magazines are inadequate in their source-critical approach. To prove or disprove the hypothesis a quantitative content analysis of one hundred articles was made. The quantitative content analysis was based on twelve variables and the results showed that the hypothesis to some extent was true. The magazines reported their sources in most cases, but the majority of the sources consisted of various authorities such as doctors, psychologists, and personal trainers.

Osteological analysis was carried out on skeletons from nine graves from a medieval cemetery in Ny Varberg, Varberg, Halland. The graves originate from a monastery and a church, dating back to the fourteenth and fifteenth century. The main aim with this thesis has been to study health through the presence of pathologies and skeletal changes. Further aim was to compare the results from the present study with theresults from Torsten Sandbergs analysis of the same material from 1964. This comparison later showed coincidence.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Denna uppsats analyserar det litterära temat känslighet i Sigfrid Siwertz? roman En flanör. Begreppet känslighet definieras i relation till perceptioner och känslor och därefter belyses känslighetens uttrycksformer tematiskt i en närläsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterära gestaltningar, som kan sättas i sammanhang med verket. Speciellt fokus läggs vid att kontextualisera känsligheten med hjälp av litterära såväl som filosofiska jämförelsepunkter.